Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.  Related Paintings of georg von rosen :. | The Sphinx | The Explorer A.E. Nordenskiold | The Explorer A.E. Nordenskiold | klassisk | joran persson och karin mansdotter |
Related Artists:
Giovanni Battista Moroni
Italian c1520-1578 was a North Italian painter of the Late Renaissance period. He is also called Giambattista Moroni. Best known for his elegantly realistic portraits of the local nobility and clergy, he is considered one of the great portrait painters of sixteenth century Italy. The National Gallery (London) has one of the best collections of his work, including the celebrated portrait known as Il Sarto (The Tailor, a member of the Fenaroli family, illustration). Other portraits are found in the Uffizi (the Nobleman Pointing to Flame inscribed "Et quid volo nisi ut ardeat?"), Berlin Gallery, the Canon Ludovico de' Terzi and Moroni's self-portrait; and in the National Gallery, Washington, the seated half-figure of the Jesuit Ercole Tasso, traditionally called "Titian's Schoolmaster", although there is no real connection with Titian. The Accademia Carrara (Bergamo) (Portrait of an old man). Ashmolean Museum (University of Oxford), Brooks Museum of Art (Memphis, Tennessee), Detroit Institute of Arts, the Fine Arts Museums of San Francisco, the Hermitage Museum, the Honolulu Academy of Arts, Kunsthistorisches Museum (Vienna), the Liechtenstein Museum (Vienna), the Musee du Louvre, Mus??e Cond?? Chantilly (Chantilly, France), Museo Poldi Pezzoli (Milan), the Museum of Fine Arts, Boston, National Galleries of Scotland, the National Gallery of Art (Washington D.C.), the National Gallery of Australia, the National Gallery of Canada, the National Gallery, London, the Norton Simon Museum (Pasadena, California), Pinacoteca Ambrosiana (Milan), Pinacoteca di Brera (Milan), Rijksmuseum, the Ringling Museum of Art (Florida), Studio Esseci (Padua, Italy), University of Arizona Museum of Art, Virginia Museum of Fine Arts and the Uffizi (Portrait of Giovanni Antonio Pantera) are among the public collections holding works by Giovanni Battista Moroni.
Andras Marko
painted Landscape with Charcoal Burners in 1861
Ferdinand Victor Eugene Delacroix
Charenton Saint Maurice 1798-Paris 1863,was a French Romantic artist regarded from the outset of his career as the leader of the French Romantic school. Delacroix's use of expressive brushstrokes and his study of the optical effects of colour profoundly shaped the work of the Impressionists, while his passion for the exotic inspired the artists of the Symbolist movement. A fine lithographer, Delacroix illustrated various works of William Shakespeare, the Scottish writer Sir Walter Scott, and the German writer Johann Wolfgang von Goethe. In contrast to the Neoclassical perfectionism of his chief rival Ingres, Delacroix took for his inspiration the art of Rubens and painters of the Venetian Renaissance, with an attendant emphasis on color and movement rather than clarity of outline and carefully modeled form. Dramatic and romantic content characterized the central themes of his maturity, and led him not to the classical models of Greek and Roman art, but to travel in North Africa, in search of the exotic.Friend and spiritual heir to Theodore Gericault,